The Tall Blonde Geek

Under dagens åh så roliga håltimme gick jag in på cocoo.se för att få lite inspiration. Som jag har berättat gör jag egna smycken, och nu när solen börjar skina igenom molnen tycker jag att det är dags för lite accesoarer som passar årstiden. Jag använder mest armband, och här kommer några av mina favoriter:

Särskilt handsmycket tycker jag var coolt. Det livar upp vilken tråkig outfit som helst, och det känns verkligen som min stil. Man kanske ska försöka göra något liknande? Det kan ju inte vara så svårt. Kommer hursomhelst visa alla smycken jag gör i framtiden, så vi får se hur det blir.

Som ni ser gillar jag svart och silver. Jag har flera gånger sagt åt mig själv att hitta mer smycken med lite färg på, men näe. Det blir automatiskt så att jag bara köper färglösa smycken. I vår ska jag dock försöka att satsa på silver och färg. Tror det skulle bli riktigt snyggt med ett brett, stelt, småblommigt armband med silverkanter. Någon som vet var man hitter ett sånt?

Jag gillar inte söndagar. Det känns som om dagen aldrig hinner riktigt börja innan den är slut, och man får aldrig något gjort(jag är på dansstudion klockan fem till åtta). Söndagar är egentligen idealisk som pluggdag. Grejen är bara den att jag känner mig så oambitiös och oinspirerad på grund av den enkla anledning att det är söndag. Hur får man då upp motivationen?

Jo, när jag satt och åt frukost imorse kom jag att tänka på den där "pratskivan" som moderskapet kom hem med för någon vecka sedan. Den heter "våga vara bäst", och det är psykologen Jörgen Oom som pratar om varför vi ofta är så rädda att lyckas.  Varför den största anledningen till att vi inte når nåra mål är att vi inte tillåter oss själva att göra det. Ofta är det en dålig inställning som är orsaken; "Det är ingen idé att försöka, jag vet ju ändå att det kommer gå åt skogen". Eller den där tanken om att det inte är ditt ansvar; "Usch vad dåligt det här är, varför gör ingen något åt det? Det är ju bara att göra såhär och såhär. Ska jag? Nej, jag kan inte!" Ni förstår poängen.Ett annat av problemen är att vi ofta fokuserar på problemen istället för möjligheterna. Som jörgen säger; "Om man lägger ihop ett plus och ett minus är det alltid minuset som har övertaget".

Till er som känner er träffade av det jag skrev ovan, lyssna på skivan. Eller en av Jörgens föreläsningar. Det är kanske ingen mirakelkur mot den dåliga inställningen, men man börjar definitivt tänka efter. Och kom ihåg, att av alla människor som finns på denna jord är den endå du har möjlighet att ändra helt på du själv.

Nu ska jag ta tag i pluggandet, det är ju ändå första Matte B provet på onsdag. Och om jag erkligen gör mitt bästa, och inte slöar, kan jag nog fixa det där VG:t.

Hej!

För det första ska jag säga att bra första intryck inte är min starka sida. När jag träffade min bästa vän första gången skällde jag på henne(jag var en fyraårig besserwisser som trodde jag var drottning över dagiset). Efter utskällningen var vi dock oskiljaktiga under de närmaste åren, så ingen större skada skedd. Poängen är att det här första inlägget har stor potential att bli misslyckat, men det betyder inte att jag är dålig på att skriva. Det är bara det där första steget jag har lite problemas med att få till. Men för att citera Freddie Mercury; The show must go on.

Så vem är jag? Jag heter Malin och går första året på NV(naturvetenskapliga programmet för er som inte vet det). Om ni är bra på matte kan ni då räkna ut att jag är född 1993, och är därför 16 år. Jag vill egentligen inte bli något som kräver att man har läst alla naturämnena, men det är en bred utbildning och jag gillar min klass för mycket för att byta. Dessutom vad jag inte vad jag skulle gå annars. Även om jag inte vill bli läkare eller forskare tycker jag ändå om naturhumor. Matteskämt, kemigåtor, you name it. Jag skrattar också åt såna där skämt som andra bara himlar med ögonen åt. De är ju egentligen riktigt fiffiga. Sarkasm och bitchiga kommentarer kommer även med på min lista över roligheter.

Min musiksmak är väldigt mixad, och går inte att kategorisera. Nu pratar vi allt från punk till rock till jazz till hip hop och r'n'b, men jag har såklart mina favoriter. Ramones, The Smiths, Belle & Sebastian, The Cure och The Veronicas är några av dem. Anledningen till att jag gillar hip hop är att jag älskar att dansa, vilket jag gör några gånger i veckan. Det finns inte mycket som är bättre än när allt flyter på. När man sätter koreografin exakt i takt med musiken och allt bara klickar. Det är lycka på hög nivå.

Jag har en passion för mode, och ibland får jag för mig att jag ska bli smyckesdesigner någon dag. Dock ligger nog den dagen långt, långt fram. Förövrigt tycker jag om att göra kreativa saker, som att rita, spela gitarr, läsa(ja, jag tycker det räknas lite som kreativt, men blir ju inspirerad), sy, pyssla och göra egna smycken. Det är nog egentligen bara läsningen jag är någon större talang på, men det går framåt!

Nu börjar min introduktion av min blogg bli lite väl lång, så jag ska fatta mig kort. Jag ska inte "nischa" min blogg än, utan bara skriva om vad jag har lust med och sedan se vad som är roligast att skriva om. Vad jag kan lova er dock, är en smått sarkastisk blondin med rättstavningstvångstankar som försöker komma på vad hon vill uppnå här i livet. Som de säger i landet med eiffeltornet och fransmän;

Au Revoir!